söndag 15 juni 2014

1000 unika

Igår hade min gymnasieklass återträff i Stockholm. Mer om det snart. Med anledning av det tog jag cykeln med mig för att jaga unika. Enligt SMHI blåste det omkring 11 sekundmeter (16 i byarna). Därför valde jag noga att kliva av tåget så att jag kunde cykla i medvind. Eftersom vinden kom från norr blev det start i Helenelund. Jag startade strax efter 11. Omedelbart blev jag varse om hur mycket vinden vrider runt hus. I Uppsala är jag van vid öppna slätter, vilket är nog så jobbig, men det är betydligt mer förvirrande när vinden kommer från alla riktningar.
Efter en snabb tur i Kista åkte jag in i skogen på väg söderut. Där hittade jag spökstationen Kymlinge vid zonen GhostStation. Jag funderade ett tag på om jag skulle ta mig in olovligen, men bestämde mig för att låta bli.






Därifrån forstatte jag genom kraftigt kuperad terräng mot Sundbyberg. Vid det här tornet tog jag min 1000e unika, Sundthorn.


Därefter bar det av mot Bromma. Det var tomt på folk när jag tittade och pappa har rekommenderat det för unika. Jag måste säga att Pulkahöjden är en väldigt märkligt placerad zon som borde flyttas.

Därefter åkte jag via Bromma Blocks och flyplatsen. Bromma Blocks var så knökat av bilar att de knappt kunde röra sig. Smart! För mig som cyklist var det dock obehagligt med så många stressade bilister som körde ryckigt.






Bromma är liksom resten av Stockholm helt fullt av backar, så det tog mig en bra stund att åka varvet runt. Vid Smithbeach blev jag blockad av pobe i 26 minuter. Jag blev tvingad att sitta på en strand i solen och vänta ut. Lite synd att jag inte hade med badkläder, men upp till knäna kunde jag i alla fall bada. Sen var det dags att sätta fart mot Jai Thai och återträffen.

Vi var tyvärr bara sju som dök upp, vilket var synd eftersom klassen var så bra. Min gymnasieklass beståd till hälften av naturvetare av allmänt slag från Danderyd med omnejd och till hälften av naturvetare med inriktning mot matematik från hela landet. Jag tillhör matematikerna. I ärlighetens namn var klassen ganska delad under skolgången, mellan de lokala naturvetarna och matematikstudenterna från hela landet. Det märktes inte av ett dugg under återträffen.

För att inte blotta för mycket om individer skriver jag om oss som grupp. Från klassen har folk bland annat studerat matematik, IT, fysik, ekonomi (flera slag), ingenjörsprogram av i stort sett alla slag, läkarlinjen och mikrobiologi. Vi har arbetat som eller arbetar som forskarstuderande och forskare i ett flertal olika naturvetenskapliga och tekniska områden. Vi har även arbetat som operasångare, flottist i aktiv utlandstjänst, frilansande lärare, spärrvakt, försäljare, matematiklärare för ADHD-barn, författare och IT-konsult. Ingen av de närvarande har barn och bara en är gift. På det hela en ganska spännande utveckling på tio år. Imorgon ska jag träffa en klasskamrat som inte kunde närvara.

fredag 13 juni 2014

Insomnia m.fl. samt bonanzabilder






I tisdags morse begav jag mig ut med målet att ta Insomnia, El Staminatore och Dawn Ninja. Jag har gjort ett försök tidigare på Insomnia som fick avbrytas efter åtta timmar då jag fick punka och det började åska. Eftersom jag inte är någon elitcyklist (eller elitidrottare av något slag) visste jag att det skulle krävas pauser. Jag började sålunda med att ta en zon strax före frukost ungefär tjugo över åtta. Efter frukost gjorde jag mig redo för avfart. Det som omedelbart visade sig var att kopplingen mellan mitt batterypack och mobilen glappade. Rejält. Jag testade två olika kablar, med liknande resultat. Kopplingen fanns där ibland, ibland inte. Därför var det helt avgörande att mina extra mobilbatterier inte var för gamla och dåliga. I synnerhet behövde de kunna laddas lika snabbt som de laddas ur i min batteriladdare/docka. Här är jag och mina stats när jag begav mig.




På grund av min sena frukost hade de allra flesta turfarna hunnit lämna centrum innan jag kom dit. Dock visade det sig att Geeken hade glömt sina nycklar hemma vilket betydde att jag fick cykla lite lagom snett innan jag åter fick centrum för mig själv. Vid det här laget hade batterypacket nästan helt bruten kontakt med mobilen vilket gjorde att jag tog beslutet att mest cykla i bekanta zoner för att undvika att använda skärmen. Det blev en liten tur på öster följt av en tur längs Fyris ner till Mälaren.

När jag kom till spången kunde jag inte låta bli att försöka cykla på den. Jag tänkte att det värsta som kunde hända är att jag ramlar, slår mig lite och blir väldigt skitig. Fel. Det som hände var att jag körde för rakt i mitten på spången och (trots ballongdäck) åkte ner mellan plankorna följt av att jag och cykeln välte medan hjulet satt kvar. Resultatet blev som kan tänkas att hjulet blev skevt, om än förvånansvärt lite. Jag var dock fast besluten om att inte ha ett till misslyckat försök utan bände hjulet åt andra hållet så gott det gick. Det lyckades i det att cykeln var farbar utan större besvär, men däcket gick i ramen varje varv. När jag så var på hemvägen efter att första batteriet dött i Sunnersta började jag titta in hos cykelhandlare för att se om någon kunde fixa hjulet på max två timmar. Lite promenerande kunde jag tänka mig. Sunnersta Sport och Cykel var stängd utan att jag kunde luska ut varför. Eriksbergs Cykel hade för mycket att göra för att fixa något på så kort varsel. Slutligen var cykelhandlarn i Flogsta inte öppen trots att han satt där och pratade med mig och sa att sommaren var lågsäsong. Nåja. Jag hade ju cyklat från Sunnersta hem till Flogsta, så varför inte vänta med att fixa hjulet eller titta in hos Cykelviktor om jag hade vägarna förbi.

Första stoppet blev rätt långt eftersom jag ville ladda batterierna och vila upp mig. Det blev en lunch bestående av jordnötter och blåbärssoppa innan jag drog vidare. Eftersom vädret var så underbart var hela centrum fullt av turfare. Därför bestämde jag mig för att börja i Stenhagen, följt av Luthagen. När jag så smånigom närmade mig centrum var klockan omkring fem och jag insåg att det var troligt att jag ändå inte skulle hinna få hjulet lagat i tid så jag vände åter hemåt. Lagom vid Studentstaden tog batteriet slut för andra gången. Middagen hade jag turen nog att få dela med min sambo på balkongen. Även den drog jag ut på genom att gå och ta Hesselman mitt i.

Eftersom jag vi det laget hade förlorat hela Stenhagen bestämde jag mig för att ta ett varv till i Stenhagen-Luthagen, fast med början längs Hågaån. Den här gången kom jag in i Luthagen från norr eftersom jag följde slingan längst i väster. Trots att det började bli sent var det helt fullt med turfare inåt stan, så jag vände hemåt en tredje gång. Även detta besök drog jag ut på. Jag köpte bigarråer och jordgubbar som jag och min sambo mumsade på på balkongen efter ett avsnitt Elementary (Sherlock i modern amerikansk tappning).

Vädret hade varit helt perfekt hela dagen för cykelbyxor och träningstshirt, men klockan elva på kvällen hade temperaturen sjunkit så pass att jag behövde mer kläder. När jag begav mig igen hade jag fyra fulla batterier med mig som under dagen hade visat sig vara användbara i drygt två timmar var (under måttlig skärmanvändning). Därför tänkte jag att jag borde hinna större delen av natten innan jag behövde åka hem för batteribyte. Vädret var kanske lite för fint, för centrum var fortfarande fullt av turfare. Därför bestämde jag mig för att börja mot Ångström och sen vika av söderut.

Omkring midnatt stod det klart för mig att en annan turfare åkte precis i samma spår som jag (vilket hen erkände i chatten). Dock slutade personen med det efter att jag rutit till ordentligt om tråkig stil. Hen avslutade med att rensa mina zoner i Flogsta och loggade ut. Vid det här laget hade jag knappt tjugo zoner av de hundrasjuttio jag hade tagit under dagen.

Omkring två turfare var vakna och tog zoner i centrum (lite olika från tid till tid) men jag begav mig mot Gottsunda/Ultuna för att ta unika och vänta ut dem. Under dagen hade jag släpat omkring på min systemkamera utan att ta mer än en bild, så inför nattpasset hade jag lämnat den. Det var tur om man tänker som en turfare. Nattlandskapet upplyst av en fullmåne och en inte helt mörk himmel bjöd på många vackra vyer. Jag måste onekligen återkomma och fota djur och natur vid ett senare tillfälle.

När jag segade mig upp längs Fyris (där det låg dimma hela vägen) blev jag frågad av LIAR om jag var ute på långtur och var (inte när) han skulle möta mig. Jag föreslog Max på stortorget eftersom jag var på väg ditåt och hungern började ge sig till känna. Omkring en halvtimme senare möttes vi mycket riktigt på torget mitt bland gymnasiestudenter som firade för fullt i mindre grupper. Tyvärr var Max stängt. Därtill hade LIAR glömt låset hemma. Vi pratade en stund innan jag fortsatte till nästa Max längs gamla E4an, som enligt hemsidan var öppen. När jag kom dit visade det sig att även de var stängda trots informationen på hemsidan. Vad som däremot var öppet var Donken, snett över gatan. Det var bara att erkänna nederlag och gå dit. Det var länge sen sist men med tanke på maten inte länge nog. Dock ska det sägas att nattpersonalen var väldigt trevlig och höll humöret uppe.

Efter Donkenstoppet gjorde jag uppskattningen att jag skulle ha lagom med zoner mellan mig och hem för att räcka ett par timmar. Sagt och gjort, jag åkte sicksack och målade centrum grönt. Jag bytte batteri hemma och åkte via Hågaån till Stenhagen igen. Skillnaden den här gången var att det låg enorma mängder dagg på all grönska jag ofrånkomligen åkte igenom. Mina skor blev dyngvåta. För tredje gången plöjde jag ner Stenhagen när jag märkte att Trigger hade vaknat. Han sa det aldrig rätt ut, men jag är väldigt säker på att han undvek mina zoner tills jag hade säkrat Greed 100, vilket betydde ca 20 zoner från att han dök upp.

Vid FikaMedPräst fick jag äntligen Greed 100. Det enda som återstod var att på cirka fyrtio minuter avverka de åtta zoner som fanns mellan mig och hem. Jag bestämde mig för att gå så att jag inte skulle behöva vänta för mycket på den sista. Omkring kvart i sju blev jag uppringd och påhejad av farsan. Då för första gången började jag känna mig sömnig och inte bara sliten. Jag fick vänta en liten stund vid sista zonen, men efter hårt slit fick jag även Insomnia och kunde åka hem och sova. Här är en bild på mig (tagen av min knappt vakna sambo) när jag kom hem, samt stats.




Som synes är det drygt 33000 poäng, 277 takes, 10 unika och 117 (turf)kilometer på ett dygn. Sessionen blev uppdelad i två eftersom den passerade kl 03:00. Del ett. Del två.

--------------------------------------------------------------------------------

BONUS. Jag skrev ett långt inlägg om Bonanzan, men det försvann då Blogger inte sparade inlägget trots att jag tryckte på knappen. Här är Bonanzan i korthet. Mitt och andras resultat hittar man på den här lite halvt gömda sidan.

Jag tävlade till fots och stannade i Stockholm mellan fredag och söndag. Min strategi var att leta efter tomma områden och att undvika mitten. Det lyckades och jag hamnade på plats 29/111 i heat 1. Det gjorde att jag kammade hem brons i fot-kategorin. Nästan ännu bättre är att jag slog farsan, som är långt mer vältränad än jag. Han skyller på GPSstrul. Jag är nöjd ändå. Här är bilder från Bonanzan: