Påskturf

Igår åkte jag till Stockholm för en tredagars påskbelägring. Jag skulle på påsklunch i Björkhagen, så jag tog cykeln till Farsta Strand för fyra timmars cykeltur på förmiddagen. Det gick väldigt smidigt och fort, men det blåste motvind och på marken fanns riktigt gott om snöslask och blankis. Det som nästan tog knäcken på mig var dock HightopOne och HightopTwo.

Som namnen anger ligger de högt upp. Jag tog HightopTwo först. På vågen såg jag ett vattentorn och tänkte att det måste vara där zonen låg. Icke. Vattentornet var halvvägs upp och såg ut så här från zonen:

HightopOne är aningen lägre, men betydligt snårigare (på den väg jag kom). Som plåster på såren blev den min 600:e unika zon.

På påsklunchen fick jag utlopp för min kreativitet och skapade ett turfägg

Det slår mig så här i efterhand att stapeln ska ha samma färg som zonen. På kvällen tog jag en turfsväng genom Årsta på väg till Södermalm och min pappas boning. På den sista nya unika zonen, Tågbroarna blev jag regionlord.

På påskdagen vaknade jag som en kung. Ingen hade tagit kronan ifrån mig under natten och jag kunde bege mig mot Handen för att påbörja dagens arbete. På vägen tog någon rackare titel och krona ifrån mig, men den skadan var raskt reparerad när jag anlände till Handen.

Handen och jag är inte riktigt överens. Det började när jag skulle till friluftsområdet på västra sidan. Varken hissen från plattformen eller hissen ner till markplan var i bruk (vilket bara var jobbigt på tillbakavägen). Jag hade kollat slarvigt på kartan och trodde att centrumzonen låg i samma plan som tågen. Icke. När jag insett att jag behövde ta mig igenom centrum upptäckte jag att det fanns en till hiss jag kunde använda. 

Det första lilla problemet var att hissen var så liten att jag behövde ställa cykeln på bakhjulet (inte helt lätt) för att få plats. Det andra lilla problemet var att hissen inte rörde på sig. Ytterligare trappor att släpa upp cykeln för. Den sista hissen fungerade och cykeln kunde stå på bägge hjulen, men för att få ut cykeln var jag även där tvungen att stegra den på bakhjulet.

Efter Handen styrde jag ganska snabbt ut i naturen. Det blev på det stora hela mer friluftsliv än poängjakt, vilket inte är fel, i synnerhet inte på en så fin vårvinterdag. Efter många timmars turfande kom jag slutligen till Farsta, där planen var att vika av mot Älvsjö.

Så blev inte fallet. De otaliga gruskornen jag hade kört över hade slutligen lyckats med sin ondskefulla plan och gett mig pyspunka. Tacksamt nog var jag nära Farsta Strand och kunde utan omsvep ta tåget hem till Uppsala efter ett kort stopp på Söder för upphämtande av packning. Nu står min cykel utanför min favoritcykelhandlare i Uppsala och väntar på att få ny slang, nytt punkteringssäkert däck och det årliga underhållet (justering av ekrar, inoljning, etc.).