Eftersom det bara återstår en unik zon för mig i Uppsala, Skogsrakan, gäller det att titta utåt. Med det i åtanke, samt att jag hade kontroller kvar i södra Uppsala (från Hitta Ut) begav jag mig igår ut på en femmilarunda i och utanför sydvästra Uppsala.
När jag lämnat Sunnersta upptäckte jag hur kul motvind och uppförsbacke kan vara i kombination. Många korta stopp senare hade jag fortfarande motvind, men nerförsbacke. Landskapet är böljande med många åkrar. Bara att njuta. När jag vek av mot Dalby fick jag medvind och nedförsbacke och klockade en maxhastighet på 46,61 km/h. Det är inte varje dag man får spinna loss på högsta växel utan vidare motstånd!
Någonstans måste jag dock ha åkt fel. Inte kan det väl vara meningen att jag skulle komma en kilometer ifrån Jerusalem? Nåväl, har vi Danmark på cykelavstånd, så varför inte Jerusalem?
Väl framme i Dalby var det bara att ta zonen, njuta lite av utsikten och vända styret mot Ramsta.
Den underbara nedförsbacken med medvind hade magiskt förvandlats till uppförsbacke i motvind. Vem hade anat? Utsikten och vädret var dock fortfarande fina, så jag led inte av att gå med cykeln uppför. När jag hade fem kilometer kvar kom jag in på en sönderkörd grusväg, som på kartan markeras som landsväg. De värsta partierna var där gruset hade bildat små vallar med en dryg decimeters mellanrum. Sällan har jag blivit så omskakad eller förlorat så mycket hastighet.
Ramsta är inte lika fint som Dalby av två anledningar. Dels ligger den inte vid vatten, dels går det en hårt trafikerad väg rätt inpå knuten.
Eftersom jag bor i Flogsta och har besökt Hågadalen en del vet jag hur spåret ser ut nära Uppsala. Jag hade dock ingen koll på hur det ser ut längre bort. En stor del går rakt igenom en golfbana, vilket var en märklig upplevelse. Andra delar går i skog eller vid åkrar.
Jag hittade även en Hitta Ut-kontroll från förra året. Den låg längre ut än någon av årets kontroller. Vi vill ha fler kontroller långt ut!
När jag lämnat Sunnersta upptäckte jag hur kul motvind och uppförsbacke kan vara i kombination. Många korta stopp senare hade jag fortfarande motvind, men nerförsbacke. Landskapet är böljande med många åkrar. Bara att njuta. När jag vek av mot Dalby fick jag medvind och nedförsbacke och klockade en maxhastighet på 46,61 km/h. Det är inte varje dag man får spinna loss på högsta växel utan vidare motstånd!
Någonstans måste jag dock ha åkt fel. Inte kan det väl vara meningen att jag skulle komma en kilometer ifrån Jerusalem? Nåväl, har vi Danmark på cykelavstånd, så varför inte Jerusalem?
Väl framme i Dalby var det bara att ta zonen, njuta lite av utsikten och vända styret mot Ramsta.
Den underbara nedförsbacken med medvind hade magiskt förvandlats till uppförsbacke i motvind. Vem hade anat? Utsikten och vädret var dock fortfarande fina, så jag led inte av att gå med cykeln uppför. När jag hade fem kilometer kvar kom jag in på en sönderkörd grusväg, som på kartan markeras som landsväg. De värsta partierna var där gruset hade bildat små vallar med en dryg decimeters mellanrum. Sällan har jag blivit så omskakad eller förlorat så mycket hastighet.
Ramsta är inte lika fint som Dalby av två anledningar. Dels ligger den inte vid vatten, dels går det en hårt trafikerad väg rätt inpå knuten.
Jag slapp dock åka på denna hemska väg med min cykel eftersom det ligger en gammal järnvägsbank (Uppsala-Enköping) som fungerar som gång-/cykelväg samt ridspår. Gamla järnvägsbankar har de trevliga egenskaperna att de är relativt raka och nästan platta. Så här ser det ut då man lämnar Ramsta.
Eftersom jag bor i Flogsta och har besökt Hågadalen en del vet jag hur spåret ser ut nära Uppsala. Jag hade dock ingen koll på hur det ser ut längre bort. En stor del går rakt igenom en golfbana, vilket var en märklig upplevelse. Andra delar går i skog eller vid åkrar.
Jag hittade även en Hitta Ut-kontroll från förra året. Den låg längre ut än någon av årets kontroller. Vi vill ha fler kontroller långt ut!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar